Klockan är satt på 07.00. Det är dag 6 på det nya året som vi kallar tjugotjuett. Idag för 12 år sen föddes de. Tjillevipparna. Våra tre magiska grabbar som inte var en självklarhet men som nu är de mest självklara.

Jag och Dear Husband ligger och drar oss en kvart i sängvärmen innan jag tänder lampan och frågar om vi ska sätta igång.

På bordet ligger paketen och väntar. Självklart innehåller de Lego och jag håller mina små tår för att jag har lyckats pricka rätt. Jag gick loss helt självständigt på födelsedagspresenter utan någon önskelista när matvaruaffären erbjöd 50% på alla leksaker, så det är lite rysk roulette över om det blir flipp eller flopp när presentpapper dras bort och blottar innehållet.

Vi greppar paketen, jag tar ett och i andra handen ligger mobilen redo för att fota. Vi går uppför trappen och skrålar ja må du leva. Tjillevipparna sover fortfarande och det är ett tydligt tecken på att de börjar bli äldre, de har börjat sova längre och längre på morgnarna. Tre kids- tre födelsedagsbarn- tre rum att leverera till. Rätt paket till rätt unge och att klara av att ge dom en känsla av unik födelsedagspresentleverans. Blir som det blir kan jag meddela 🙃.

”Men mamma, det här fick ju Oskar i julklapp” säger Pontus yrvaket och lite förebrående när det första paketet av två öppnats. ”Attans, vad tokigt” svarar jag och vi två är redan i samförstånd med att vi har ett Legobyte framför oss. Det är nämligen som så att har en brorsa ett Lego så är det legot inte längre intressant att ha själv. En Tjillevipp regel skriver i Sten. Jag går till Oskars rum för att se om vi ska fira flipp eller konstatera flopp nummer 2. ”Den här har jag haft” konstaterar Oskar och ännu en pinne på flopp och ett byte blir bestämt. Dags för Simon’s rum och där blir det ta mig tusan dubbelflipp! ”Jag är supernöjd” är betyget och Harry Potter har åter igen levererat blivit en succé i bägge paketen. Tur att de fått två paket var och att alla fick minst 1 flipp. De är nöjda och nöjda barn är glada barn.

Vi som tidigare sjungit, hurrat och överlämnat paketen, kramats och sagt grattis går ner för trappen igen. Dags för morgonens kaffe och att tända en brasa för att väcka knoppen och värma upp huset. Där uppe är Legobyggandet igång. Simon sitter i sin säng och bygger ugglan Hedwig och Pontus har placerat sig på mattan i Oskars rum för att sätta ihop Minecraft legot som var flipp och Oskar sitter i sin säng och bygger Star Wars. Samtidigt är också deras samtal igång. Det spelar ingen roll att Simon är i sitt rum för de pratar med varandra ändå. Plötsligt hörs något som inte gäller Lego när Simon plötsligt ropar till de andra två:” vet ni vad brorsor! När jag var liten så trodde jag att det var morgon först när alla människorna vaknat”. Nere i soffan med kaffekoppen framför den värmande brasan ler jag stort. Jag älskar deras samtal. De resonerar, reflekterar berättar, ifrågasätter och bygger. De är tre brorsor på 12 år. Våra magiska Tjillevippar. Nu ska vi fortsätta fira med våffelfrukost.